Hoppa till textinnehållet

Ett liv bortom kontanter?

Young people planning a trip

Swisha för tågresan. Betala med Apple Pay i mataffären. Blippa kortet för kaffet. Mellan 2009 till 2017 närapå halverades mängden sedlar och mynt i Sverige. Hur kommer det framtida betallandskapet se ut och vad får det för konsekvenser för samhället i stort?

Betalkort, swish, Apple Pay, Masterpass. Listan av elektroniska betalningsalternativ kan idag göras lång. Niklas Arvidsson, expert på framtida betalsystem, ser framför sig ett betallandskap som redan om fem år ser väldigt annorlunda ut mot idag.

”Redan om fem år kommer kontanter vara marginella. Riksbanken kommer fortfarande att ge ut dem, och handeln kommer fortfarande att ta emot dem, men användningen kommer vara väldigt marginell”, säger Niklas Arvidsson, universitetslektor vid KTH.

Den stora minskningen av kontanter som sågs på 2010-talet har idag avstannat något. Niklas Arvidsson ser flera möjliga skäl till detta. Dels kom myndigheten MSB för några år sedan ut med en skrift som uppmanade hushållen att hålla en viss mängd kontanter hemma, ur ett krisberedskapsperspektiv, och sen har den nya kontantlagen trätt i kraft under 2019 som både skapat debatt om kontanternas roll och ställt krav på de största bankerna att tillhandahålla kontanter över hela landet.

Men den långsiktiga riktningen mot en större mängd elektroniska betalningar står klar och det framförallt av två skäl.

”Det ena är rent demografisk, där det främst är äldre personer som står för kontantanvändningen och där de yngre generationerna aldrig kommer komma in i kontantanvändningen. Det andra är den tekniska utvecklingen där fler och fler tjänster, som exempelvis swish, förenklar digitala betalningar”, säger Niklas Arvidsson.

Och även handeln föredrar elektroniska betalningar. Forskare på KTH gjorde för några år sedan en undersökning tillsammans med Svensk Handel där de frågade handeln om kontanthantering.* Utifrån det gjordes en prognos på att den genomsnittlige handlaren redan 2023 inte skulle ha en lönsamhet i att hantera kontanter.

Utvecklingen medför samhällsförändring

Den snabba utvecklingen har gjort att Riksbanken, liksom andra centralbanker, tittar på möjligheten att skapa en e-valuta. I grunden är det ett politiskt beslut, men Niklas Arvidsson konstaterar att många centralbanker som tidigare varit negativa kring e-valuta nu svängt till det positiva. Bland dem den svenska riksbanken som har startat tester och upphandlat en pilot. Pådrivande i den utvecklingen har varit Facebooks utveckling av sin kryptovaluta libra, som gör en elektronisk valuta tillgänglig för en bred mängd människor.

Men utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle innebär inte bara förenklingar. Stora grupper människor som av olika skäl inte har möjligt att betala elektroniskt riskerar att hamna i utanförskap.

”Om kontanterna minskar så måste det komma tjänster som fungerar för alla grupper i samhället. Det går inte leva i ett samhälle där du inte kan göra eller ta emot en betalning”, säger Niklas Arvidsson.

Ett alternativ till en e-krona skulle exempelvis kunna vara ett statligt konto, likt skattekontot, där man lagrar sina digitala pengar. Man kan också tänka sig kontantkort fast med annan slags teknologi.

Hur ser då framtidens betallandskap ut?

Niklas Arvidsson menar att vi både kommer se konsolidering och fragmentering på betalmarknaden framöver, en utveckling som redan startat.

”På infrastruktursidan kopplat till betalstrukturen, bland centralbanker, banker och clearing hus, ser vi och kommer vi se mer konsolidering. Swish har till exempel startat samarbete med sina motsvarigheter i Skandinavien, Holland och Portugal. Däremot på tjänstesidan kommer vi se ännu mer fragmentering, med fler nya spelare och tjänster.”

I Sverige kommer det kanske betyda fler utländska tjänster och förhoppningsvis också lägre avgifter och bättre tjänster.

”Men det kommer också medföra krav att kunna välja och bedöma olika tjänster,” menar Niklas Arvidsson som ser ett stort behov av folkbildning från flera instanser i samhället kring vad det nya betallandskapet betyder, för vi ser redan nya typer av svårigheter och bedrägerier kopplade till bristande kunskap.

Han ser framför sig att kortsystemet, som är väl etablerat globalt, kommer finnas kvar, men att kanske själva plastbiten försvinner och flyttar in i mobil och appar. Tjänster som swish och liknande, som framförallt hittills varit person-till-person, kommer komma in starkare i e-handel, m-handel och butiker. En ny ”request-to-pay”-teknik växer också starkare, där om man handlar på nätet, betalningen initieras av säljaren, och det skickas en förfrågan till användaren om att acceptera betalningen.